Barns
handskrivande i en digitaliserad värld
Uppsats och konstnärligt arbete för magisterexamen i bildpedagogik.
Sverige var tidigare ett föregångsland inom handskriftsundervisning
men idag har vi halkat efter. På sjuttiotalet använde
alla svenska skolor en gemensam standardiserad handskriftsförlaga
baserad på en funktionell och internationellt gångbar
antikvakursiv eller cancellaresca. Denna enkla och rena kursiv där
bokstavsformen, inte bindningar och utsmyckningar, dominerar, kom
att kallas SÖ-stilen. För tjugo år sedan ingick
handskriftsmetodik i lärarutbildningen men i dag får
lärare som ska undervisa årskurserna 1-7 i Svenska och
lära våra barn läsa och skriva ingen som helst praktisk
utbildning i handskrift. Dessutom väljer skolorna själva
vilken handstil som ska läras ut.
Barnens
brev
I min uppsats undersöker jag hur barn och ungdomar använder
handskrift för att kommunicera och uttrycka sig. Drygt 500
brev från barn till Skolverket analyseras och kommenteras.
Har ungdomars handstil förändrats sedan den obligatoriska,
så kallade SÖ-stilen avskaffades?
Kräv
handstil i skolan! |
|
På
Konstfacks vårutställning visade jag 6 affischer
för en kampanj med temat Kräv
handstil i skolan! Denhär med pratbubblan, och
fem till. |
Bakgrund
En av skolans viktigaste uppgifter har alltid varit att lära
barnen att skriva för hand. Idag då datorer används
överallt i såväl samhället som i skolan förutspår
somliga debattörer att röststyrda datorer kommer att göra
allt skrivande för hand onödigt och undrar "hur länge
till vi ska ägna oss åt skrivstilsträning i skolan".
Personligen är jag mer oroad över att skolan för
länge sedan helt tycks ha slutat ägna sig åt handstilsträning.
Skolan och Skolverket har ingen entydig uppfattning om hur barn
skall skriva och lära sig skriva. Lärarhögskolan
i Stockholm har slutat ge blivande svensklärare praktisk undervisning
i hur man skriver för hand, och hur man bäst lär
ut handskrivande.
Idag
är det tillverkare av handdatorer som publicerar skrivförlagor
med nya alfabeten och postgirot som dikterar siffrornas rätta
utseende. Jag anser att handskriften fortfarande har en viktig funktion
att fylla i samhället. Skriftlig kommunikation fungerar och
handen med pennan är ännu oöverträffade då
det gäller att förmedla viss typ av information. Inköpslistor,
marginalanteckningar, föreläsningsanteckningar och
kärleksbrev är blott några exempel.
Ibland är vägen via tangentbord, skärm och
skrivare onödigt lång. Att använda bläckstråleskrivaren
är inte alltid det effektivaste sättet att fästa
några droppar bläck på ett papper. Det gäller
därför att vi ger våra barn de bästa förutsättningarna
att använda handskrift för att anteckna och kommunicera
också i en digital värld.
Även om Gutenbergs uppfinning gjorde ett antal präntande
munkar arbetslösa var det inte förrän på 1800-talet
som vi slutade använda gåspennor då billiga stålpennor
blev tillgängliga för allmänheten. Visst innebar
skrivmaskinens införande till viss del att kontorister och
bokhållare kunde klara sitt arbete utan en vacker handstil
men fördenskull har inte behovet av att kunna skriva för
hand minskat.
Nu har datorn ersatt skrivmaskinen, men pennor att skriva
med och pedagoger som kan skriva för hand kommer att behövas
länge till.
|
|
/PS.
Uppsatsen examinerades den 29 maj 2000. Nu återstår
lite layoutarbete. Därefter publiceras uppsatsen. /DS.
|