klippt ur metro 3 juni 2000
http://www.metro.se/stockholm/issues/20000603/

Handstilen är viktig för den personliga och kreativa utvecklingen. Men kanske är handstilen på utdöende när datorerna erövrar allt mer mark. - Att utveckla en personlig handstil som andra kan läsa är en del i att utvecklas som människa och att utvecklas kreativt, säger Susanne Palmaer som är montessorilärare på Östermalmsskolan. Hon får medhåll av Åsa Fjellborg som är lärare på Elinsborgsskolan i Tensta och Lena Yrgård som är lärare på Gärdesskolan samt av Maud Delberger som undervisar på Lärarhögskolan.

- De flesta barn lär sig läsa genom att skriva. Det är viktigt att eleverna får skriva egna berättelser, säger Maud Delberger.

Men hon är inte övertygad om att människor kommer att behöva en skrivstil i framtiden:

- Skrivstilen finns ju till för att vi ska ha en snabbskrift. Men när datorerna blir vår snabbskrift kanske skrivstilen blir överflödig. Fast än så länge säger jag till blivande lärare att det är värdefullt att lära ut skrivstil, säger hon.

Och skrivstilen kan ha betydelse för annat än personlig utveckling. Om någon misstänks för att ha tagit ut pengar från någon annans konto genom att förfalska namnteckningen kan polisen skicka in originalet med namnunderskriften på för en skriftprovsanalys.

- Då kan man konstatera om en obehörig person gjort uttaget. Det kan sedan användas i bevisningen, säger Lennart Gollard, kammaråklagare på ekobrottsmyndigheten.

Men kanske behövs inte den handskrivna namnteckningen i framtiden. IT-företag runt omkring i världen arbetar för att få fram en säker form av elektroniska signaturer som är lika bindande som vanliga namnteckningar.

I Danmark har föreningen Nordisk idégrupp för handskrift skickat ut häftet "Handskrift vid år 2000". Häftet finansieras av Nordisk kulturfond.

- Vi vill inte att handstilen ska glömmas bort i den allt mer elektroniska världen. I häftet visas hur man skriver för hand i de olika nordiska länderna, säger Mats Jönsson på Nordisk kulturfond.

I början av juni beslutas om även övriga skolor i Norden ska få häftet. Enligt Mats Jönsson är det troligt. Och Susanne Palmaer välkomnar ett sådant häfte.

- Det pågår en debatt om datorernas påverkan på handstilen och nya infallsvinklar är välkomna. Jag tycker att man ska låta eleverna utveckla handstilen innan de använder ordbehandlare. Handstil är något som människan kan och man har inte alltid tillgång till datorer även om de kan utgöra ett komplement, säger Susanne Palmaer.

- Om man inte tränar handstil kommer datorerna att påverka otroligt mycket. Jag ser en stor fara i det. En människa visar mycket med sin handstil, därför är det viktigt att den finns kvar, säger Lena Yrgård.

Nuvarande läroplan reglerar bara att elever som går ut nian ska kunna "tillämpa skriftspråkets normer både vid skrivande för hand och med dator". Hur mycket tid man ägnar varje del och vilka metoder man använder får lärarna bestämma själva.

Annat var det på 1970-talet. Då beslutades centralt att en enklare skrivstil skulle införas. Den skulle vara tydligare och mer lättlärd, eleverna behövde bara sätta ihop de tryckbokstäver som de redan kunde.

Men följden blev snarare att eleverna fortsatte att texta och reformen kom av sig. I dag undervisas allt fler skolbarn i gammaldags ögleskrivstil igen.

- Att 1970-talsstilen inte blev någon snabbskrift, som en skrivstil ska vara, kan vara en orsak till att många lärare har gått tillbaka till att lära ut öglestilen, säger Maud Delberger.

Enligt bildpedagogen Hans Presto, som gjort examensarbete på Konstfack om handstil, fungerar inte skolans skrivstilsundervisning tillfredsställande:
- Cirka 80 procent av eleverna har inte lärt sig en fungerande skrivstil utan textar rakt av. Lärarna undervisas inte i skrivstil på Lärarhögskolan, så de har ingen att lära ut, säger han.

Åsa Fjellborg och Susanne Palmaer fick lära sig den enklare stilen när de gick i skolan på 1970-talet. Båda har därefter valt att som lärare lära ut öglestilen.
- Jag valde att lära om och börja skriva öglestilen. Den är mycket vackrare, säger Åsa Fjellborg.

Trots datorernas frammarsch har Susanne Palmaer märkt att intresset för att utveckla en personlig handstil vuxit på senare år. I "elevens val" kan man till exempel lära sig kalligrafi, och det är populärt. Men frågan är vad den utvecklingen egentligen indikerar.

- Ett framtidsscenario är kanske att handstilen lever vidare som kalligrafi, som bara ett fåtal kan medan andra nöjer sig med att använda datorn. Då har man missat något, säger Lena Yrgård.

Catharina Enblad

 Källa: metro 3 juni 2000 www.metro.se
Tidnings AB Metro, STOCKHOLM, Sverige.